onsdag 11 januari 2012

Ett snuskigt inlägg

Och nej, jag tänker inte på allt härligt sex som vi småbarnsföräldrar förlustar oss med den där timmen på natten när samtliga barn sover. Nej, jag tänker på att det är jag som ansvarar för allt sunkjobb i vår familj. Exempelvis var det alltid jag som tömde bajstunnorna när vi hade torrdass. Alltid. Och det var jag som fick sanera när flugorna i somras bestämde sig för att lägga massormassor av ägg som blev till puppor på insidan av hela toan. Jag glömmer aldrig ljudet av hundratals flugpuppor som faller till golvet likt ett frasande regn när jag lyfte upp hinken för att sanera. Jo, det var lite snuskigt faktiskt. Samma sak var det i Alsen när mulltoan rann över, då var det jag som torkade upp allt på golvet, både på toan och i hallen. Eller som igår när vi hittade riktigt gammal gräddfil i kylen; jag är oberörd, Jimmy typ kräks. Så är det alltid. Jimmy typ kräks bara man säger ordet bajs vid matbordet, medan jag själv tål i princip allt. Oftast blir jag i alla fall belönad med en mycket tacksam man efteråt, och efter en lång varm dusch brukar det räcka.

Fast.

Igår såg jag en liten snutt på en dokumentär (...hrrm...) som handlade om en engelsk kille som skulle äta alla E-nummer för att ta reda på om de verkligen är så farliga. I det programmet tog de upp att den där kräkreflexen som vi upplever när vi känner snuskig lukt, till exempel av rutten mat eller annat sunk, den är en inbyggd reflex som ska stoppa oss från att äta saker som verkligen inte är bra för kroppen. Och det får mig att inse en sak. Jag har ingen sån där reflex. Jag börjar aldrig hulka eller äcklas av någonting. Det måste ju betyda att jag för några hundra år sedan hade varit by-idioten som dött av att ha ätit upp den där mögliga, svampinfekterade grisen som nån slängt ut på backen. Jag hade definitivt dött också, eftersom jag inte är känd för att ta en liten portion. 

Tur att man lever på 2000-talet ändå, det finns liksom ingen större tillgång till mögliga grisar = min räddning.

2 kommentarer:

  1. Generellt så tror jag vi kvinnor tål lite mer än män. Jag har en man som måste stålsätta sig för att ta bort hår som samlats i brunnen till duschen t ex. Det behöver inte jag göra, jag tar bara bort det.

    SvaraRadera
  2. Ha h aha! Du är fan inte klok. På ett bra sätt :)

    SvaraRadera