söndag 29 januari 2012

Jag tycker att det är vackert...

när Ingrid springer iväg i korridoren mot poolen och skriker "-Koom Emil, vi fick gå barnfota!!!" För det spelar ingen roll att jag berättat att det heter b a r fota, hon tänker minsann inte kalla det för nått annat än barnfota så länge hon lever. Och det är ett så fantastiskt ord tycker jag, så precispåprickenrätt på nå vis och för tankarna till Cornelis Wreesvijk-visor.

Inte fullt lika tjusigt är det när vi sjunger "Törnrosa var ett vackert barn" och Ingrid envisas med att sjunga "..då kom den onda fenan in, fenan in, fenan in...". En fé - flera fenor liksom. Nej, inte lika vackert kanske, men helt klart nått som snörper ihop mammahjärtat och gör ögonen glansiga.


Hon är så fin, min lilla stora tjej.

4 kommentarer:

  1. Helt underbart ord. Det är så roligt att läsa om ert äventyr och att du delar med dig av fina bilder också.

    Kram Victoria

    SvaraRadera
  2. "You made my day" återigen, tack!!

    SvaraRadera
  3. Ni e så gulliga allihopa. Tack!

    SvaraRadera