lördag 3 mars 2012

Nattnoja

Jag vaknade i natt av att det stank cigarettrök i vårt hotellrum. Alltså jättemycket. Vilket gjorde mig jävligt irriterad, för det är rökförbud på hela hotellet och jag ville sova och vem faen ligger egentligen å bolmar klockan tre på natten? Va? Så jag stormar upp och börjar sniffa i rummen. Runt, runt sniffar jag. Tillochmed på golvet längs med dörren till korridoren ligger jag och trycker näsan  och stör mig på idioter som röker mitt i natten. Efter att ha väckt Jimmy och berättat hur upprörd jag är så ger jag upp, delvis för att han inte blir fullt lika förfasad som jag (tvärtom blev han rätt sur för att jag väckte honom) och delvis för att jag inte hittade källan och man kan ju inte knacka dörr för att kolla vem som är skyldig, då är man ju dum själv liksom. Så jag går och lägger mig.

Då går ett larm inifrån grannen. PIIP-PIIP-PIIP-PIIP osv. Och det tar aldrig slut. Det logiska är väl kanske att tänka att grannen har ställt klockan tidigt, och att han/hon inte vaknar av ljudet. Fast så reagerar inte jag. Jag börjar föreställa mig att det är grannens cigarett som tänt eld på dennes soffa. eller nått. Så jag blir skiträdd. Och börjar planera flyktväg, och vad vi ska ta med, och vem som ska väckas först å sådant där. Och precis då hörs sirener utanför fönstret. Det är ungefär nu jag typ kissar på mig, för jag inser att just den här nattnojan, den har slagit in. blivit verklig. Det brinner tamejfaen i huset. På riktigt. Så jag rusar upp och väcker Jimmy...

Som inte blir så värst upphetsad. Inte alls. Eller jo, lite, för att jag väcker honom IGEN. "-Ring receptionen om du stör dig på hans väckarklocka" väser han och somnar om. Så det gör jag. Jag ringer ner till malayen i receptionen som knappt kan engelska och försöker förklara att det är ett larm som går, och att det måste sluta (och är helt säker på att han ska säga "-Run mam, there is a fire!" eller nått. Fast det gör han inte. Han säger som Jimmy, även han lite lätt irriterad "It´s probably alarm, will stop soon". Fast jag ger mig inte, så det slutar med att han lovar att kolla vad det är för något, och 3 sekunder efter att jag lagt på så blir det tyst.

Sedan ligger jag och försöker varva ner i sängen medan grannen packar ihop sig och lämnar hotellet. 

Hrrm.

Jag tänker som såhär; att det är ju tur att detta inte var på en resa som jag gör tillsammans med MammaFroby. För hon hade nämligen reagerat preciiis som jag (ni minns väl Kurragömma gone wrong inlägget?). Joo, för då hade vi ju, lagom till att grannen stängde av väckarklockan, hängt utanför fönstret i ihopknutna gardiner med barnen på ryggen och skrikit "-Fajer in de hause, fajer!!!" 

Japp.

2 kommentarer:

  1. *asg* Jag är PRECIS likadan. Och maken är PRECIS som din.... Tur det!
    Kramar Kicki

    SvaraRadera
  2. Fast alltså det där med väckarklockor i rummen bredvid kan ju vara sjukt störande, när jag och mannen var i Rom efter vårt bröllop (en för övrigt ganska misslyckad resa eftersom jag var sjuk, vilket händer ungefär en gång per decennium) så var det en väckarklocka som ringde VARJE natt klockan 4, halv fem och fem. Som om någon snoozade med halvtimmesintervaller.

    Till slut tvingade jag mannen att gå och knacka på, det bodde en äldre italiensk dam där och hon fattade ingenting av vad min man sa och han fattade inget av vad hon sa.

    Och klockan fortsatte att ringa...

    Fast hellre ringande väckarklockor än bränder (även om det verkar liiiite coolt att vira ihop lakan och hissa ner sig i. I teorin alltså. I praktiken skulle det nog kännas otroligt ocoolt och läskigt har jag en känsla av).

    kram!

    SvaraRadera