torsdag 31 maj 2012

Inte helt med på noterna

Klockan 06:12 i familjen Frobys matrum/vardagsrum

Jag: - Men, vad är det där bruna, geggiga på soffan?
Ingrid: -Det är bajs, mamma.
Jag: -Näe, men det kan det ju inte...åh...fyyy...men, vad kommer det ifrån?!
Ingrid: -Ines. Hon har bajsat på sig. Fast det var lääänge sedan.
Jag: Nej Ingrid, hon har INTE bajsat på sig det hade jag märkt.
(lyfter upp Ines som har en bajskrage runt nacken)
Jag: -Herreguu!
(rusar med totalbajsgeggad Ines in på toaletten)
Jag: -Ingrid, varför ligger din nytvättade kofta slängd här på golvet?!
Ingrid: -Det kom bajs på den.



Tror jag får skylla på träningsvärken. Eller nått.

3 kommentarer:

  1. Herrrrreguuud! Jag har ett sånt riktigt äckelminne från min äldsta. När han var några månader sådär. Satt på golvet och lekte. Jag satt i soffan och såg bara huvudet på honom. Plötsligt hör jag att han smackar och spottar och låter. Går och kollar. Och där sitter han, gullungen, med bajs i hela ansiktet. Bajs som han har hittat på golvet eftersom det läckt från blöjan (mycket). Underdrift att kalla det för ett kräkögonblick....

    Men, nu är han 16 och ägnar sig inte åt sånt längre. Vad jag vet.

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Hahahahaha! Nooooooo liksom. Verkligen ett kräkögonblick deluxe. :)
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Åh, vad jag får le, och oj vad både nyss och längesen det känns som jag hade småbarn :)

    SvaraRadera