torsdag 5 juli 2012

3 dar kvar liksom

Det är inte helt lätt att greppa det. Att vi om fyra dygn sitter på G-hotel igen. Att vi kommer att äta frukost doppad i chokladfontän och vara ständigt svettiga och att tandlösa tanter kommer att vilja peta Ines i ansiktet, att jag kommer att bli kallad för "mam" och Jimmy för "sir "och att vi inte kommer att behöva se en köttbulle på flera månader. Känns fint på nå vis. Ganska trevligt och härligt liksom. 

Å så pirrar det lite minsann. Det gör det.

Så nu vet ni det. Att när jag hör av mig nästa gång så är jag framme.
 Med lite tur har flygresan gått som på räls och jag kan ägna mitt inlägg åt att redogöra för alla smarriga flygplansmåltider och de serviceinriktade flygvärdinnorna. 
Med lite otur så kommer det att handla om hur Ingrid lyckades träffa en ilsken gubbe i huvudet med en flygplansfralla som hon upplvde smakade värre än kobajs, och om hur Emil lyckades låsa in sig på flygplanstoaletten och sedan engagerade hela flygplanet i räddningsarbetet. Kanske handlar det om hur Ines lyckades med konststycket att lokalisera Singapores flygplats enda snigel och sedan äta den, eller så fokuserar inlägget på hur HjältenJimmy försvann med alla biljetter och pengar på flygplatsen i Frankfurt å hur jag och barnen sedan fick ropa efter honom i högtalarsystemet.

Den som lever får se.

Fast jag hoppas på flygplansmatsinlägget. Faktiskt.

1 kommentar:

  1. Det går säkert alldeles utmärkt. Säkert. Visst.

    SvaraRadera