torsdag 4 oktober 2012

Jag älskar HjältenJimmy. Ändå

Igår stod jag hemma med tre hungriga, gnälliga barn, varav ett hade sovit alldeles för lite på dagen och därmed hängde som en urvriden trasa på min axel, och väntade på att Jimmy skulle komma hem. För vi behövde ju bestämma om vi skulle gå ut och äta, eller laga något hemma och i sådant fall vad det kunde tänkas bli. Å sådär. När klockan hade blivit typ 8, kändes det som, så ringde min telefon. Och jag blev sååå lättad, för jag tänkte att nu kommer han äntligen hem! Jippi!

Fast.
 
När jag svarade så tjoar Jimmy "-Vet du vad jaaag gör nu???!! Jag kollar på när de matar en gädda på zoo:t!!! De e skithäftigt!!!"
 
 
Man ba:
 
Eeh.........Que?!
 
Jag visste att han skulle åka dit efter jobbet och köpa fiskmat, jag visste det, men jag visste ju inte att han skulle stanna kvar i tusen år och trycka näsan mot en tank fylld med stor gädda och storögt se på när han åt tusen små fiskar. Nä, det visste jag inte. Fast jag hade ju kunnat förutspå det egentligen, krävs inte alls mycket fantasi för det. Faktiskt. Självklart kom han hem med blossande kinder och en alldeles egen gädda också. Japp. Så nu är alla yngel döda, och istället har vi sju (gäddan måste ju ha kompisar) köttörstande, stora fiskar som måste matas med småfisk. Och framför akvariet står även en liten, liten pall där Jimmy kan sitta på kvällarna och njuta av alltihop.
 
 
Jag blir nog lite mer kär i Jimmy hela tiden tror jag.
På riktigt alltså.
 
 


3 kommentarer:

  1. Haha! Men vad blev det till mat? Fisk? kram towe.

    SvaraRadera
  2. Den kärleken, den kärleken, man blir inte riktigt klok av den. Men den är ju för underbar
    Eller så kan man kanske säga att du är en VÄLDIGT snäll fru.

    SvaraRadera
  3. Haha, köttbullar såklart, tidsbespararens bäste vän. Och ja, jag ÄR en väldigt snäll fru.

    SvaraRadera