tisdag 2 oktober 2012

Skypecirkus eller Jag saknar (att prata med) mina föräldrar

Det här med skypandet är egentligen inte ett sådär himlans effektivt sätt att kommunicera på kan jag säga. Nej. Det blir liksom mest:

"-Hej, hur har ni det i Sverige? Va? Ines tyst mamma hör inte mormor. Vad sa du mormor? Aj, Ingrid, jag måste ju oxå få se skärmen. Nej, Ines tryck inte in alla tangenter samtidigt. Joo, vad sa du nu mormor? Emil låt mormor svara... Va? Okej, nu vill Emil berätta lite om skolan. AJ! Dra inte mamma i håret! Okej, när Emil är klar vill Ingrid sjunga en sång. Igen...osv"

Sedan när alla barn har pratat och sjungit och buttibuttibuttiat färdigt, och jag tänker att det äntligen är MIN tur att prata, så måste jag lägga på. För då är det dags att trassla loss Ines hand från Ingrids hår, och säga åt Ingrid att inte fräsa på Emil för han har ju faktiskt inte gjort nått fel. Ni vet. Så egentligen har jag ju inte haft ett normalt samtal med nån i Sverige på flera månader. Fast det är ju kanske bättre än ingenting. Typ.

Det allra bästa vore nog om alla hade en blogg.
 
 
Faktiskt.
 
 
 


2 kommentarer:

  1. Dixie var tidigare valdigt intresserad av att skajpa med Mimi (min mamma) men nu ar hon mest exalterad over nar vi ringer upp och sen sa fort Mimi ar online och vi ser henne sager Dixie "Hallo! Bye Bye!". Sa var det samtalet klart, sen vill hon spela pa ipadden och jag vill prata. Det blir en del ordutbyten. Vara busiga sma barn. kram towe.

    SvaraRadera
  2. Ja, alla skulle ha en blogg. Tänk vad det hade löst mycket...
    :)

    SvaraRadera