måndag 5 november 2012

FruFroby förföljs av fjunig frisör eller Jag har en tendens att låta fantasin flöda, liksom

Jag är inte en sådan där som gillar att snacka med frisörer. Alltså, privat gör jag det mer än gärna, men inte när jag blir klippt. Om jag inte går till vår vanliga hårsalong förstås, för dit har ju både jag och min mamma och syster gått mer eller mindre sedan jag bar mussepiggtajts till vardags. Men annars, som sagt, så har jag ingen lust att prata väder och skvallertidningar och sånt. Jag tycker  att det är ganska trevligt att vara tyst och bara titta på när håret faller till golvet, det är lite meditativt liksom. Jag orkar helt enkelt inte engagera mig i frisören mer än nödvändigt.
 
Och hittills i mitt liv har det fungerat ganska bra, med undantag för nån riktig snackis till kvinna som för några år sedan hade tejpat upp bilder på sin hund över hela spegeln och inte var tyst en sekund om alla hans färdigheter. Men ändå.

Här i Maläijsha nurå så valde jag bara ett ställe som låg nära och såg trevligt ut. Man måste ju pröva sig fram liksom. Tyvärr verkar det dock som att jag valde helt fel. För till att börja med så spenderade denna fjunige, unge man hela vår klipptid med att ställa tusen frågor om mitt liv. Därefter har han den senste månaden ringt fyra gånger, varav tre gånger var för att fråga om mitt hår mår bra, och en gång var för att bjuda mig till hans frisörsalongsfest. Och jag tänker mig att han kanske(?) lyckas få kunder på det här viset. Att folk känner att han bryr sig om deras hårs välmående å allt sånt, och att det är positivt. Fast själv får jag väldigt starka stalker-vibbar, och vill ALDRIG mer gå dit.

Jag menar; tänk om han är en såndär galning som spenderar kvällarna med att hänga utanför mitt hus och spana med kikare upp mot min lägenhet? Tänk om hela hans sovrum är tapetserat med bilder av mig som han tagit i smyg när jag handlar på Tescos? Tänk om han har planer på att förvara mig i garberoben och ta fram mig och klippa mig när han vill?
 
Näe. Jag tror nog håret ska få växa fritt nu.
 
Faktiskt.
 
 
 
 
 


3 kommentarer:

  1. Hu! Verkligen läskigt faktiskt! Smyg förbi och kolla om det är bilder av dig som sitter på hans spegel... :)

    Kramar

    SvaraRadera
  2. Jag har aldrig fattat varför man överhuvudtaget måste prata med frisören. JAg menar jag vill ju absolut inte störa i jobbet. Nä sluta jiddra och börja klipp är min filosofi!

    SvaraRadera
  3. Nä, gå inte dit igen, jag börjar tänka på Sweeney Todd... Stor kram till dig och ditt hår :)

    SvaraRadera