onsdag 20 mars 2013

Fast en väldigt, väldigt söt Lasse Kongo, förstås.

Nu har Ines kommit igång ordentligt med sin språkutveckling. Det är så himla kul! Och skönt med tanke på att det ett ganska långt tag påminde osannolikt mycket om en ung Lasse Kongo (som ni kan höra HÄR) fast utan svordomarna förstås.

Så fort pratandet kom igång så blev det också väldigt tydligt att hon är ett barn som växer upp med två språk; svenska och indisk engelska. För hon kan närsomhelst brista ut i ett "HejdåBajbaj", ett "Heeellooo" eller varför inte ett  "Why bebby, why" som Devy the Maid brukar säga när Ines är arg eller ledsen. Eftersom Ines är arg cirka sjuttiotvå gånger om dagen så det blir några "whybebby". Känns som att det där kanske inte alls blir så användbart i Sverige. Jag ser framför mig hur hon sitter hos sin dagmamma och gnäller att hon vill äta "karipapps" (currypuff för er som inte har indiska maids) eller "poppadums" till mellis. Det gör verkligen ingenting alltså. Var bara inte ett scenario jag såg framför mig när vi lämnade Sveriget.

Nåväl. Vad är en liten tjusig indisk brytning i jämförelse med Lasse Kongo egentligen?

Ingenting säger jag er. Ingenting.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar