måndag 6 maj 2013

Inga barn i garderoberna här inte

Näpp. För valet gick ju "bra". Detvillsäga; det blev inget regeringsskifte och därmed inget bråk. Så dörren är därmed inte inslagen och barnen är inte heller undangömda på mer eller mindre orimliga ställen i huset.

Känns skönt det.

Den enda eftervalupplevelsen jag har fått idag var att taxichauffören, som körde mig, Ines och Jimmy till zoo:t, var förbannad och bitter till humöret och mumlade något om att "kineser alltid köar till ställen med gratismat" vilket han tydligen tyckte var ett alldeles horribelt beteende. 

Hmm. 

Ganska ofta känner jag att jag borde ge mig in i de där resonemangen som de har, de här taxiförarna. Hittills har min inställning varit att jag låter dem hållas. Ju galnare deras åsikter är, desto mer intensivt försöker jag ignorera dem. För att inte trigga dem ännu mer, liksom. Men det skulle förmodligen vara bra om någon/jag flikade in att det finns folk från andra ställen på jorden (som alltså inte är kineser) som uppskattar när mat är gratis. Att det kanske inte är en genetisk defekt det där.

Kanske borde jag också ha ifrågasatt chaffisen som häromveckan spottade ur sig att han ansåg att indonesier är snåla för att de försöker pruta på taxipriset. För som jag förstod det var den enda lösningen han såg på det problemet att butcher and slaughter all the Indonsesian people. Tycker nog att det är lite väl hårt ändå, faktiskt. Men det sa jag inte. Jag tittade istället ut på mycket intressanta saker på trottoaren, såsom stenar, löv och annat exotiskt. För jag hyser inget större hopp om att kunna påverka eller förändra deras rasistiska syn på tillvaron på en tio minuters bilresa, och så är jag lite orolig för att en del tycker att svenskor som säger emot dem också borde dekapiteras. Därav blir det sällan några mothugg från min sida, fast jag, som sagt, borde säga ifrån.

Positivt däremot är att dessa upplevelser fungerar väldigt bra som underlag till samtal med barnen här hemma. För även om jag inte tar de här diskussionerna med gubbarna i bilarna så kan jag ju prata med min avkomma i efterhand om huruvida det är lämpligt att slakta ett folk för att de prutar. Vilket ju kan vara vettigt att bilda sig en uppfattning om vid fem respektive åtta års ålder.

Tänker jag, alltså.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar