tisdag 3 september 2013

En helt vanlig vecka. Jippi!

Sådärja, nu börjar vardagslunken igen. Äntligen. Det har vi sett fram emot allihop. Jag tror faktiskt att det var länge sedan jag och resten av familjen var så här rörande överens om något, även om storbarnen gjorde en helomvändning de sista två dagarna innan skolan började, och hävdade att de verkligen inte alls ville börja skolan. Aldrig mer. Jag kan i samband med detta kanske nämna att det inte är optimalt att ha en blivande fjärdeklassare och en blivande ettagluttare i samma sovrum söndagkvällen före skolstart. Det liksom eskalerade alltihop då kände jag. Blev lite väl mycket nerver på en och samma yta.

Men sedan kom de ju hem igår och var jätteglada och nöjda. Såklart.
 
 
Så nu är livet igång igen, och det känns fasligt bra. Det är ju liksom njutåret som kommer nu. Året när flytten hit känns avlägsen. När alla rutiner sitter. När barnen redan kan språket och redan har vänner. När jag har vänner. När vi vet vart man ska åka för att köpa en sopborste, en tårta eller vilket nummer man ska ringa om man fått hjärnskakning. Det är helt enkelt året som vi tacksamt ska ta emot och omfamna och som ska ge oss kraft att orka springa i det där ekorrhjulet i Sveriget igen så småningom.
 
 
Det är DET året vi möter nu.

 
 

Fy faen va skönt. 
  

2 kommentarer:

  1. Så skönt det låter ändå.
    Själv befinner jag mig i det första året. Lär mig att hitta till affär, sjukhus och vårdcentral. Fast det går ju ganska fort. Vi är ju fortfarande i Sverige :-) Vi har ju bara bytt kommun.

    Liselotte

    SvaraRadera
  2. Och så har ni det varmt. Hela tiden, oavsett. Glöm inte det ;-). Det är viktigt.

    Puss och kram!

    SvaraRadera