torsdag 14 november 2013

Nästa gång tänker jag banne mig läsa en bok.

Så ligger man då platt på rygg på vardagsrumsmattan och har sin yngsta dotter upplyft i luften, vägandes på sina egna armar och ben. Ni vet, som ett flygplan. För hennes skull. Det är ju roligt att bli upphissad och flyga, liksom. Och man känner att man är en jäfligt fin mor som bjussar på en massa flygturer mitt i veckan fast det är obekvämt och man egentligen skulle vilja läsa en bok tillsammans i soffan.

Men vad säger då den otacksamma ungen?

Jo: "-Mamma, jag vill att Jinns mamma ta vaja min mamma".

Spontan känsla på det: Skit pårej!

Japp.

2 kommentarer:

  1. Lite så jag känner med mina barn ibland. Att någon annan kan väl göra det här mamma-jobbet!!
    Men när det kommer till kritan så..... ;-)

    p.s men f_n är Jinn?

    SvaraRadera