tisdag 18 november 2014

Bara bilder del 72 eller Gräset är ju grönt på bägge sidor, faktiskt

Nu har vi bott i Sverige i 4 månader. Det är egentligen inte lång tid alls, inser jag nu när jag skriver. Inte undra på att det har varit en omtumlande höst, vi har ju faktiskt anlänt alldeles nyss. Och märkligt nog är det så lätt att glömma bort det. Stundvis känns Malaysia så långt bort, som att det hände i en helt annan tid. Som att vi alltid bott här och gjort det vi nu gör.

Fast så är det ju inte, förstås.

Och det är saker runt omkring som ruskar om en så att man minns det. Som när Ingrid blir utsatt för elakheter i skolan för att det sticker i ögonen när någon har andra erfarenheter (och inte tonar ned det som vi vuxna förstår att vi måste). Eller som när man är och handlar och inser att man räknar om priset på varorna i ringgits. Eller som när man ser sig själv i spegeln och inser att det var flera år sedan man hade en genomskinlig hudton och inte en solbränd sådan.

Och samtidigt som dessa insikter är rätt trista, så blir jag lite gladare över att vara här för varje dag som går. Jag menar; här kan jag prata i telefon med svenskar varje dag. Och jag kan tvångskrama syskonbarn varje helg. Och jag kan köpa massor med julhyacinter! 

I den bästa av världar lyckas jag så småningom kombinera ett soligare land med hela min stora familj, typ genom att öppna ett hotell på Hawaii eller så. Men dessförinnan får jag helt enkelt hålla tillgodo med söta syskonbarn och hyacinter.

Funkar bra det.







2 kommentarer:

  1. Åh Elin vilka underbara bilder. Ny kamera?
    De två översta är underbara. Rama in säger jag.

    Ja usch ja barn kan säga de mest elaka saker. Hade ni inget sånt borta i Malaysia? Mobbing alltså.

    LiseLotte :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jimmy har tagit samtliga bilder, visst är han grym?
      Och jo, mobbning fanns det naturligtvis. Det är tur att det finns så många fina lärare som engagerar sig i sina elever, både här och i Malaysia 😆

      Radera