fredag 24 juni 2016

Morgonkaffe på toan och slott, hörrni, det är sådant som gör att jag inte blir sinnesjuk.

Visst skrev jag att Jimmy jobbade dygnet runt i förra veckan? Ja. Det ledde i sin tur till att hans chef ville kompensera mig för det ofrivilliga ensamståendet som Jimpans frånvaro ledde till. Så i onsdags bjöds vi på middag på Görvelns slott, och då tänkte vi att vi lika gärna kunde sova kvar när vi ändå var där.

Och det var ju precis lika fantastiskt som det brukar vara!

Dessutom var det världens vackraste solnedgång, och vi fick med oss en picknickkorg med té och choklad ner till deras ångbåtsbrygga och där satt vi sedan och pratade om livet och njöt. Sedan avslutade jag förvisso det hela med att få för mig att det vore skönt med att bad, och försökte således, i mitt något överförfriskade tillstånd, ta mig lite tjusigt och graciöst ut i vattnet. Dessvärre var underlaget under vattenytan sjögrästäckta, hala stenar, och på sådana är det svårt att gå utan att ramla oavsett hur pigg och fräsch en är. Blev kanske inte mitt stoltaste ögonblick, och inte så förföriskt som det hade varit om mitt liv var en Hollywoodfilm. Men det var en underhållande stund för Jimmy, och i övrigt en vacker kväll att minnas, och det behövs både underhållning och vackra kvällar på tu man hand när man är förälder.

Flera stycken om året behövs det.

För den där glamouren finns liksom kvar i mig ännu. Trots att jag multitaskar genom att sitta på toaletten, dricka mitt morgonkaffe och skriva ett blogginlägg samtidigt.

Känner mig ändå lite slottshärlig.

Faktiskt.












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar