måndag 17 oktober 2016

Om jag vill vara en rynkig folkdräktsbärare eller en lingonrisälskare? Det varierar, faktiskt

Ibland saknar jag att arbeta i skolan. Det måste jag ändå säga. Förskolan är på många sätt en himla fin arbetsplats, och förskolebarn är alldeles, alldeles underbara. Men samtidigt finns det en del härliga sidor av att arbeta med äldre barn, det gör det verkligen. Delvis för att en inser att en inte kommer undan med att inte kunna hela multiplikationstabellen utantill längre, och delvis för att de får en att vakna till lite rent allmänt.

Genom sin ärlighet.

Till exempel när de ska rita av en på en bildlektion och konstaterar att det är "så himla svårt att få till alla rynkorna". Eller som när de tittar skeptiskt på det man klätt sig med på morgonen (och själv tycker är ännu en astjusig klänning från Odd Molly), och undrar "om du älskar Sverige så mycket att du typ alltid måste ha folkdräkt".

Sånt, ni vet, gjorde att jag höll mig lite mer alert än nu när jag går runt i skogen med tvååringar och storögt tittar på sniglar och lingonris mest hela tiden.

Vilket som är den mest givande arbetsmiljön kan, som ni förstår, debatteras i oändlighet.

Eller, jag vet inte.

Det är roligt med de olika erfarenheterna iallafall.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar